Visualizing urban futures - White VS. Wingårdhs

Förra veckan var jag med i en workshop på Chalmers under Visual Forum, som var en del av Initiative Chalmers.

Vi delades upp i fyra grupper och fick i uppgift att skapa ett visionärt spel som handlade om urban hållbar utveckling. 

Vi skulle inkludera en del begrepp som; GPS, sociala nätverk och simulering.

Målgruppen var studenter mellan 16-20.

Jag hamnade i en grupp med väldigt trevliga och kvicktänkta människor, bland annat John Holmberg från Chalmers (tänk vad man minns namn mycket bättre med ett visitkort i sin hand). Vi hade väldigt ont om tid, så jag föreslog att vi skulle utgå från ett gammalt system som jag hade liggande i bakhuvudet.

Detta kom vi fram till på en timma:

• En tävling; Arkitektkontoret med bäst idéer vinner.
  
• Utgå från ett forum, ett webgränssnitt. Här finns den stora mängden deltagare (stadens invånare, fast här med fokus på åldrarna 16-20).
  
• Varje arkitektkontor får en mediaagent som stöttas med uppslag och idéer från sin del av forumet på webforumet och har till uppgift att väcka debatt och uppmärksamhet/förankring i andra medier än just detta webforum. (Man kan tänka sig att det är så mycket folk inblandat och att det kostar några kronor att vara med och spela, så att agenterna faktiskt får en dräglig lön när de är ute i verkligheten och spelar spelet).
  
• Deltagarforumet och/eller arkitektbyråerna kan skicka sina visioner till en simuleringsenhet som använder sig av visualisering och därifrån få tillbaka svaren kring huruvida lösning verkar genomförbar.
  
• Eventuellt har man med ett tävlingsmoment där agenterna skall avslöja varandra med hjälp av GPS:navigation och bestämda klockslag på dygnet då denna information visas på deltagarforumet. Streama video tillbaka till deltagarna. Klippa ihop alla händelserna till en primetime såpa som sänds av SVT?)
  
• Priset i tävlingen är att någon del av förslaget faktiskt skall implementeras i verkligheten.
  

Reflektionen:

Det vi tyckte var intressant i vår reflektion i storgruppen efteråt, är att ett sådant system med spelliknande aktiviteter innehåller embryon till en deltagarkultur där ramverket för spelet är så likt verklighetens, så att man kanske talar om någon form av direktpåverkan, eller direktdemokrati. Spännande tyckte vi! Vad tycker du? Skulle du vilja vara med och påverka din stad på ett sådant här sätt? Skriv en kommentar. /Johan EL